Veckans historia: Hasse Sjöberg — hjälte i skymundan
Publicerad: 2019-01-31
Hasse Sjöberg var med och tog Brynäs IF:s första SM-guld 1964. Det blev ytterligare tre under hans karriär, och ändå har han en ganska undanskymd roll i Brynäshistorien. Men på tisdag fyller han 80 år, och det tycker vi är en god anledning att berätta hans historia. Åtminstone en del av den.

Han har inte tillräckligt många säsonger och SM-guld för att komma i fråga för en plats bland legenderna i taket på Gavlerinken Arena.

Inte gjorde han tillräckligt många poäng heller.

31 mål och 90 assists på 174 matcher skulle stå sig bra i dagens konkurrens, men på 1960-talet kom Hasse Sjöberg i skuggan av de betydligt målfarligare lagkamraterna.

Men ingen kan ta ifrån honom att kedjan han spelade vänsterforward i – med Lars-Åke Sivertsson till höger och Lennart ”Tigern” Johansson som center – kallades A-kedjan och aldrig degraderades.

När Brynäsledningen, med Thure Wickberg i spetsen, förvandlade stadsdelsklubben Brynäs IF till elitklubb var truppen ganska tunn i början.

Men Thure hade ett system.

Tillsammans med kompanjonen Sven Kedbrant drev han en VVS-ingenjörsfirma och kände nog alla företagare i den på den tiden tämligen heta byggbranschen i Gävle. Han samarbetade med flera av dem såtillvida att han kunde placera ut spelare som Brynäs hade värvat på arbetsplatser där de passade in – och samtidigt var han en sorts arbetsförmedlare som hans vänner bland företagarna ringde till när de behövde folk.

På vårkanten 1961 behövde Billman, ett företag som specialiserade sig på ventilationslösningar, en elektriker och Thure hade lovat försöka hitta en.

Tillsammans med Breit Hellman, lagledaren, satt Thure en kväll vid ett kaffebord i klubblokalen under Konsumtvätten i hörnet Väpnargatan-Kaserngatan och diskuterade frågan. Där satt också Thures son Håkan och deltog i samtalet.

– Jag kanske kan lösa det här, sa han. Hasse Sjöberg är väl elektriker?

Hasse Sjöberg kom från Dalarna och hade spelat i Långshyttan, Ludvika och Grängesberg. Han var en riktig bollbegåvning som också var tillräckligt bra i fotboll för att få anbud av IFK Norrköping.

Men han hamnade i Gävle i stället och kom att spela elitishockey i GGIK och allsvensk fotboll i Sandvikens IF.

Han var några år äldre än Håkan Wickberg och hans kompisar men ändå inte mer än 22 år. Inte supersnabb och ingen stor målskytt men som sagt en bollbegåvning. Med massor av spelsinne dessutom.

Och så var han elektriker.

Det var kanske inte helt enkelt att övertala Hasse att lämna vad som då var Gävles bästa lag och dessutom byta jobb, men på något sätt ordnade det sig. Han blev Brynässpelare.

Lars-Åke Sivertsson hade kommit till Brynäs redan året före och var vid sidan av Håkan Wickberg lagets bäste målskytt.

Dessutom var han kompis med Lennart ”Tigern” Johansson, som kom till Brynäs från Wifsta/Östrand ytterligare ett år senare, 1962.

Det var helt naturligt att dessa två skulle spela i samma kedja – och under försäsongen blev det ganska uppenbart att Hasse Sjöberg skulle passa perfekt på vänsterkanten.

Dessa tre kallades alltså A-kedjan, och det var väl också den enda kedja som var helt intakt. Det fanns spelare så det gick att få ihop tre kedjor, men det var lite hipp som happ vem som spelade med vem i de två andra. Det skulle dröja ytterligare ett par säsonger innan det fanns en permanent B-kedja och så småningom även en C-kedja.

A-kedjan förtjänade sitt namn. Hasse Sjöberg gjorde en del mål och spelade fram till ännu fler, Tigern gjorde fler mål – och Sivertsson gjorde många mål.

Nu var det så att killarna i A-kedjan var äldre än de andra, och i takt med att ungdomarna blev bättre och nya spelare tillkom halkade A-kedjan efter i fråga om målproduktion. 1964 gjorde B-kedjan Kjell Larsson–Håkan Wickberg–Tord Lundström 53 mål, C-kedjan Virus Lindberg–Jan-Erik Lyck–Hasse Eriksson 26 och A-kedjan 36.

En säsong senare, när Lars-Göran Nilsson tagit plats i C-kedjan, gjorde de killarna 37 mål, B-kedjan 61 och A-kedjan 52.

1965-66 hade tiden till slut rusat ifrån veteranerna i A-kedjan. De producerade visserligen fortfarande, men deras 37 mål var inte mycket att komma med i jämförelse med B-kedjans (där "Lill-Prosten" Karlsson tagit Kjell Larssons plats) 71 och C-kedjans 61.

Alla andra klubbar skulle ha varit supernöjda med en kedja som gjorde 37 mål på 28 matcher, men Brynäs var inte som andra klubbar.

Thure Wickberg och hans stab diskuterade nya värvningar och nya lösningar, och 1968 kom de fram till att det var dags för en förändring.

Hasse Sjöberg som började närma sig 30-årsstrecket ersattes med Lennart ”Huppa” Lindh och Hasse fick inrikta sig på en ny karriär som tränare. Både i ishockey och fotboll.

Dessutom spelade han en del tennis efter den aktiva hockeykarriären.

En bollbegåvning, som sagt.

Fyra SM-guld fick han vara med och erövra, och ett par landskamper blev det också.

Historieskribent Ulf Kriström