Tillbakablicken: Honken i våra hjärtan — på lördag hyllas han
Publicerad: 2019-11-12
Historia
Han har spelat i ett dussintal olika lag under sin långa karriär från division 2 till NHL. Tio säsonger i Brynäs hann han med, och i Gävle kommer han alltid att vara en stor publikfavorit. Nu är det dags att hylla Johan Holmqvist som under sina år i Brynäs vann SM två gånger och VM en gång.

Tierp är väl inte en ort som brukar nämnas bland Brynäs IF:s främsta plantskolor, men faktum är att klubben hämtat en handfull elitspelare där. Peter ”Petta” Eriksson, Joachim Gellerstedt, Peter Gustafsson, tvillingarna Jonas och Per Löfström – och så Johan Holmqvist.

Målvakten som kallas Honken.

Nu har det ju funnits två målvakter som kallats Honken. Den förste föddes, växte upp i och spelade för Strömsbro. Han heter Leif, värvades till AIK och blev nationalidol när han stod i mål i Tre Kronor på 1960-talet.

Naturligtvis fick Johan tidigt smeknamnet Lill-Honken.

De båda är inte släkt, och Johan är alldeles för ung för att ha sett Leif spela. Men han hade förstås hört talas om sin namne och hade till och med Leifs porträtt på sin hjälm under ett antal säsonger.

Johan kom till Brynäs 1996, fick tröja nummer 1 och blev målvakt nummer 3. Micke Sundlöv och Mattias Pettersson spelade de allra flesta matcherna, unge Holmqvist var mest med för att se och lära.

Sundlöv skulle fylla 32 och hade börjat tala om att sluta.

Honken var den givne ersättaren.

Nu blev det i stället så att Mattias Pettersson värvades till AIK 1997. Sundlöv fick lov att fortsätta ett tag till och delade målvaktssysslan med Holmqvist.

Men under säsongens gång tog Honken över mer och mer, och i slutspelet stod han alla matcher i kvartsfinalen mot Frölunda. Det blev tre raka förluster, Frölunda gick till semifinal och för Brynäs var säsongen över. Men Johan Holmqvist hade fått ett stort genombrott och utsågs denna säsong till Årets junior.

Brynäs hade varit inne i en svacka efter SM-guldet 1993 med tränarbyten, hög spelaromsättning och svajig ekonomi. Hösten 1998 började det bli tydligt att en ny god generation var på gång. Att nå slutspel igen var definitivt möjligt.

Johan Holmqvist klev för varje match både i grundserien och slutspelet in i rollen som matchvinnare, och visst blev det slutspel. Det blev mer än så, det blev final.

Mot alla odds. Och mot Modo, som var storfavorit.

Den där finalserien är ju klassisk tack vare Tom Bissetts sanslösa målkavalkad i den fjärde finalen och Ove Molins avgörande mål i öppen kasse i den femte och avgörande i Örnsköldsvik. Det är de bilderna som vevats om och om igen när 1999 års SM-final varit på tal – men alla ska veta att Brynäs inte skulle ha varit i närheten av guldet eller ens finalen om inte Johan Holmqvist haft en så lysande säsong.

20-åringen överglänste alla målvakter, inte minst i slutspelet, och det betraktades som något av en skandal att han inte kom med i VM-laget den våren.

Men Honken surade inte. Han tränade på i stället och åkte under hösten över till New York Rangers träningscamp och kom hem med ett kontraktsförslag. Till slut valde han ändå att stanna i Brynäs, och det uppskattade publiken i Gävle.

Ett år senare valde han att flytta över till New York men fick aldrig någon riktig chans i NHL. 2004, efter drygt en säsong i Houston i AHL, återvände han till Brynäs och spelade här i två år.

Det gick så bra att han spelade VM både i Österrike 2005 och i Lettland 2006 – och då blev han världsmästare också.

Därefter kom ett anbud från Tampa Bay Lightning, och nu fick Johan äntligen spela NHL-hockey på riktigt. Han etablerade sig som förstemålvakt men blev våren 2008 bortbytt och hamnade i Dallas.

Där blev han andremålvakt och erbjöds inget nytt kontrakt inför den nya säsongen.

Då återvände Johan och hans Erica Granqvist till Sverige, men det var i ett läge då Brynäs hade extremt gott om duktiga unga målvakter – Jocke Eriksson, Jacob Markström och Anders Lindbäck – så det hela slutade med att Honken hamnade i Frölunda i stället.

Det var inte helt uppenbart att Brynäs hade något stort på gång säsongen 2010-12, men grabbar som Jakob Silfverberg, Mattias Ekholm, Johan Larsson, Niclas Andersén, Simon Bertilsson och Calle Järnkrok tog för sig för varje omgång som gick. Dessutom hade sportchefen Micke Sundlöv tillsammans med sin rekryteringsgrupp – Anders ”Masken” Carlsson, Inge Hammarström, Thomas Thelin och Tommy Westlund – hittat några skickliga nyförvärv för nye tränaren Tommy Jonsson att förvalta.

Som Ryan Gunderson från Örebro.

Som Daniel Widing, närmast från Djurgården.

Som Mats Lavander från Luleå.

Som Jesper Ollas från Leksand.

Som Johan Holmqvist, hemma igen efter tre säsonger i Frölunda.

Dessutom fanns det redan några rutinerade spelare i truppen. I första hand kanske Andreas Dackell, Jonas Nordquist, Jonathan Granström och Lars Jonsson.

Det var en bra blandning. I serien blev det en fjärdeplats, och det fanns en känsla av att Brynäs skulle vara svårslaget i en matchserie.

Och Honken…ja, han blev bara bättre och bättre.

I kvartsfinalserien mot Frölunda gjorde han tre helt suveräna matcher, och Brynäs hade 2–1 i matchserien när det var dags för bortamatch nummer 2. När Johan vaknade den morgonen visste han direkt att det var kört. Han var genomförkyld, och det visade sig att han hade åkt på både bihåleinflammation och luftrörskatarr.

Just när slutspelet hade börjat.

Det var inte bara Honken som var däckad. Hela Gävle deppade, hur skulle detta nu sluta?

Jo, det skulle sluta lyckligt. Reserven, 22-årige Niklas Svedberg, såg sin chans och tog den. Han började med att hålla nollan i Göteborg (vinst med 5–0) och spelade så otroligt bra att han fick fortsätta som förstemålvakt även sedan Johan Holmqvist frisknat till ett par veckor senare.

Och SM-guld blev det. Mycket tack vare två absolut briljanta målvakter.

2012-13 var han förstemålvakt både i serien och slutspelet, men de följande två åren blev inte riktigt hundraprocentiga. 2014-15 fick han börja i Almtuna men blev hemkallad när slutspelet närmade sig.

När kontraktet gick ut blev det inte förlängt, nye sportchefen Stefan Bengtzén hade andra planer.

Men Johans tid i eliten var ändå inte över. 2015-16 var Ove Molin assisterande coach i Karlskrona, och när de en bit in på säsongen fick målvaktsproblem såg han till att det skrevs kontrakt med Honken.

I tre år spelade han från och till där, men sedan våren 2018 har han ägnat sig åt annat än ishockey.

Sin kärlek till Brynäs har han aldrig dolt, och att den är besvarad bevisas av att Johan Holmqvist kommer att hyllas i samband med hemmamatchen mot Skellefteå den 16 november.

Säkra dina biljetter till den matchen genom att klicka här!

Historieskribent Ulf Kriström