Det är en solbränd Jörgen Sundqvist som glatt tittar in på kansliet efter ett pass i gymmet. – Vi har varit på Rhodos hela familjen och kom hem nu i helgen säger ”Sunken”.

Till säsongen 2005/2006 anslöt den då 23-årige backen Jörgen Sundqvist till Brynäs IF, 13 säsonger senare har han spelat sin sista match i Brynäströjan. -Jag spelade i Skellefteå under två säsonger innan jag kom till Brynäs. Det gick bra spelmässigt och de fanns intresse för mig bland lagen i Elitserien som de hette på den tiden. Jag och min sambo (numera fru) Sofie åkte ner till Gävle och träffade dåvarande sportchefen Micke Sundlöv, det kändes direkt väldigt rätt att välja Brynäs. Jag kände att jag hade en bra chans att ta en plats i laget samt att vi båda kände att vi skulle trivas i Gävle.

-Vi började säsongen rätt bra den hösten vill jag minnas, mitt första mål gjorde jag borta mot Södertälje om jag minns rätt (4/10-05, kvittering till 1-1 assisterad av Mikael Wahlberg & Henrik Malmström, Brynäsbekantingen Henrik Petré gjorde Södertäljes mål). Jag tror jag fick den pucken men jag vet inte vart den är nu, den har nog försvunnit någonstans på vägen skrattar Sunken.

-När jag kom hit så satt jag bredvid ”Dacke” (Andreas Dackell) så länge han spelade, Ove (Molin) och ”Sjödda” (Tommy Sjödin) spelade jag även med några säsonger när de var på sluttampen av sina karriärer. De var de man såg upp till och hade respekt för när man kom in i laget. De har betytt mycket för mig och kom med många tips när man var ny i laget. I samma veva kom ”Bäckis” (Nicklas Bäckström) fram, tror jag spelade två år med honom. Fantastiskt hockeyspelare, man såg redan då att han hade mycket hockey i sig, lade passningar som ingen annan. Han var väldigt hal på isen, vissa har det i sig att de är svåra att tackla, Bäckis är en sådan spelare. Man kommer inte åt honom säger Sundqvist.

Sedan följde några tyngre år för Brynäs IF. Laget i hamnade i kvalserien med många tränarbyten som följd och föreningen skakades av ekonomiska problem.

-Ett starkt minne som lever kvar är när vi var i kvalserien, laget var i gungning och även föreningen hade det lite tungt ekonomiskt. Lättnadskänslan av att vi klarade oss kvar ligger nära på näthinnan. Det var då Boorken (Leif Boork) först fick sparken och sedan dyker upp igen till kvalserien. Att vi klarade oss kvar där var oerhört skönt betonar Sunken.

Jörgen Sundqvist har för alltid skrivit in sig i Brynäshistorien genom att vara en av SM-guldhjältarna från 2012, innan jag hinner fråga om guldåret spricker det upp ett stort leende på Sunken när han tänker tillbaka.

{!C}

-En lite rolig grej var att av gänget födda -82 som var fostrade i Leksands hockeygymnasium så slutade det med att vi hamnade i Brynäs många av oss. Jag kom hit först, sedan kom Daniel Hermansson, Lasse Jonsson, Daniel Widing och slutligen Jonas Nordqvist. Vi har fortfarande jättebra kontakt och jag, Lasse, Widde och Nordan fick även vinna guldet tillsammans 2012. Den tanken fanns inte på kartan när vi var 16-17 år skrattar Sundqvist.

-Under guldsäsongen gjorde vi en stabil säsong och det kändes som vi aldrig kom in i någon svacka och fick spelet att stämma ju längre serien gick. Vi hade några riktiga spetsspelare i laget, det får man inte glömma skrattar Sunken. -Vi hade gått ut med målsättningen redan innan säsongen att vi skulle ta guld, det var aldrig något som tyngde oss under säsongen där vi slutade på fjärde plats i grundserien.

-I slutspelet fick vi Frölunda i kvartsfinal med många tighta matcher, vinster med uddamålet och någon i sudden death. Efter den serien kände och trodde hela gruppen på att vi kunde ta guld. I semin mot Färjestad förlorar vi första matchen på hemmaplan och vinner sedan fyra raka matcher, vi var snäppet bättre än dem hela serien. Finalserien var jämn där leder vi med 3-0 i matcher och har chansen att avgöra hemma när Silfverberg skjuter sin straff i stolpen, även fast Skellefteå vann två matcher blev vi aldrig oroliga.

-I den avgörande matchen började de lite bättre än oss och sen jämnade spelet ut sig. Helt plötsligt kom (Jacob) Silfverbergs skott från ingenstans, han har väl sagt de själv att han var så trött och ville bara få ner pucken och åka och byta, de var en stenhård dump i nättaket ler Sunken.

-Vi kände då att vi kunde slappna av lite mer i spelet och stämningen i arenan var helt magisk, jag hade gåshud när vi gick ut inför tredje perioden. Efter Ryans (Gunderson) avgörande 2-0 mål så kom slutsignalen och då började firandet. Jag minns hur vi firade i omklädningsrummet och sprutade bubbel, den kan även ha strukit med någon pulversläckare som tömdes av bara farten skrattar Sunken.-Man har ju sett på TV när man firar guldlag på torget. När vi väl var där trodde jag inte de var sant, hur mycket folk som helst överallt på torget som kommit för att fira oss. Det är en god känsla att tänka tillbaka på.

2012 var sannerligen ett helt perfekt år. Brynäs IF fyllde 100 år, herrarna blev svenska mästare i ishockey och kalaset avslutades med en utematch i december mot Timrå IK. Inför säsongen 2012/2013 utsågs Jörgen Sundqvist dessutom till lagkapten i Brynäs IF.

-Det var en otroligt stor ära att få vara lagkapten i Brynäs IF, egentligen kanske det inte passade mig. Vissa har det medfött att vara aktiv och prata väldigt mycket på isen och i omklädningsrummet. Jag har alltid försökt mer leda på isen och ge järnet varje match och träning. Det kanske blev lite betungade, vi gjorde ingen jättebra säsong de året. Vi började bra vill jag minnas även om det är svårt att komma från en säsong där vi tog guld och sedan tappade väldigt tongivande spelare. Några av de som lämnade var i princip omöjliga att ersätta säger Sundqvist.

-Hela hundra-årsfirandet för föreningen med att först vinna SM-guld och sedan utematchen var en mäktig upplevelse. Tallarna och granarna var fulla i snö och de var riktigt kallt och blåsigt och de är väl knappt numera så att alla har spelat hockey ute ens när de var mindre, jag har dock gjort det ett antal gånger skrattar Sunken.

Under alla sina säsonger i Brynäs IF gick det väldigt länge innan Jörgen missade en match. Att detta är en modern krigare fick jag bekräftat när Sunken berättar om sin handskada.

-Jag hade flera säsonger i rad där jag inte missade en match, var kanske någon jag missade när Leo började på dagis och drog med sig magsjuka hem men annars klarade jag mig bra. När jag bröt båtbenet så var de min första riktiga skada i karriären (säsongen 2014/2015). Jag försökte bita ihop och spelade i två månader med bruten hand, jag tejpade handen så den var helt stel i handsken. Till slut så gick de inte längre så de blev magnetröntgen, där såg de att båtbenet var av.

-Säsongen 2016/2017 gick ljumsken åt skogen redan i början på oktober, de var en väldigt allvarlig skada och osäkert hur kroppen skulle reagera på belastningen. Jag var på väg tillbaka redan under den säsongen men fick en del bakslag. Jag fick istället en lång sommarträning med bra fysträning och byggde upp kroppen som verkligen förlängde karriären. Det var en speciell säsong att stå på sidan när laget gick så bra både för mig och ”Stubben” (Sebastian Enterfeldt som tyvärr tvingades lägga av under den säsongen).

-Jag tror de hade känts värre om jag inte hade fått vara med och vunnit 2012 men man vill alltid vara delaktig och vara med och bidra till laget. Det är en mental utmaning att vara skadad och jag hade kanske fördelen av att vara lite äldre och mer mognare mentalt. Är man yngre tror jag det nog kan vara tuffare betonar Sunken.

Under så lång karriär och så många säsonger i föreningen, har det varit andra klubbar som ”ryckt” i dig?

-För många år sedan fanns det ett litet intresse från Ryssland men det var vi inte ens nära att gå vidare med. Guldåret skrev jag nytt kontrakt med Brynäs och då var andra lag intresserade men det var aldrig aktuellt att vi skulle flytta, vi har alltid trivts i stan och i Brynäs så det fanns aldrig på kartan. Det är något jag väldigt ödmjuk och tacksam för, att ha fått äran och förtroendet att vara kvar i Brynäs IF under så lång tid betonar Sunken med allvarsam blick.

Vi har nu suttit och pratat i drygt en halvtimme, det är en ödmjuk Jörgen Sundqvist som sitter framför mig. En spelartyp som aldrig sätter sig själv före laget. När jag ber honom beskriva sitt eget spel och sina styrkor skruvar han först lite på sig.

-Från början när jag kom hit så var jag kanske en lite mer offensiv back, spelade bland annat powerplay. Det ser man kanske på poängskörden, haha. Det är inte många av de yngre i laget som tror på mig när jag säger att jag gjort 8 mål en säsong. Några i laget liknar min klubba vid en pizzaspade för att den är så rak och platt men jag har alltid haft ett stort blad. Jag pikade Lucas Carlsson lite att han bara gjorde 7 mål i år så mitt rekord har han inte slagit än flinar Sunken.

-Sedan blev jag en lite mer defensiv back som jag enligt mig själv är i grund och botten. När jag spelar går jag inte ut på isen och har felaktig respekt för motståndaren utan jag försöker stå upp för mig och mina lagkamrater i alla lägen. Jag försöker alltid göra mitt bästa för dagen oavsett om det är träning eller match, den inställningen har jag alltid försökt att ha säger Sundqvist.

{!B}

Att Jörgen Sundqvist är populär bland Brynäsfansen märktes inte minst på responsen på det Twitter-inlägget han skrev, eller hur var det Jörgen?

-Haha, jag försökte sammanfatta lite på Twitter och tacka alla kring föreningen. Jag visste knappt hur man gjorde, har nog aldrig lagt ut något inlägg tidigare. Jag fick hjälp av frun att skriva och lägga ut inlägget. Efter så lång tid i föreningen vill jag tacka alla fans, spelare, ledare, personal och alla andra såklart omkring föreningen. Framför allt vill jag tacka min familj, min fru och mina två barn för allt deras stöd genom åren.

-Jag måste även säga att jag blev väldigt rörd av alla reaktioner och kommentarer från folk som verkar ha uppskattat de man gjort under åren. De var otroligt mycket mer än vad jag trodde. Jag är otroligt tacksam att ha fått representerat och varit kvar i Brynäs så länge som jag varit betonar Sunken.

Intervjun börjar nu lida mot sitt slut. Jag har ännu inte vågat ställa frågan som många undrar över, innan jag hinner ställa den förekommer Sunken mig.

-Jag har ännu inte bestämt mig om framtiden, jag kommer fortsätta träna med Brynäs och dyker det upp någonting intressant kommer vi prata och ta beslut om det tillsammans i familjen. Brynäs kommer fortsätta vara en stor del av mitt liv. Båda mina barn, Leo och Wilma spelar hockey här i föreningen och jag har försökt vara så aktiv som möjligt med att skjutsa till träningar etc. och kommer även vara i framtiden avslutar Sundqvist.

{!A}

Efter 13 säsonger har #22 Jörgen Sundqvist stämplat ut från Brynäs IF. Han gör det med 1 SM-guld, över 600 matcher, 38 mål & 44 assists i SHL/Slutspel & internationella turneringar. Genom sitt hårda jobb och att aldrig vika ner sig vann han sina lagkamrater och fansens stora respekt.

Simon Bertilsson som spelat med Sundqvist i många år avslutar hyllningarna med att skriva följande ord om Sunken ”- Tack själv Sunken. Du har betytt mycket för alla oss som har kommit från juniorleden, alltid visat vägen både på och utanför isen.” Vi övriga instämmer, tack för allt Sunken!

{!D}