Ett hockeylag är ett grabbgäng, såvida det inte är ett damlag förstås, och grabbgäng brukar hitta på hyss även om det handlar om vuxna grabbar.

Det är kanske inte lika vanligt numera när ishockeymiljön är så professionell, men det förekommer säkert.

De klassiska berättelserna om spratt och practical jokes är dock av äldre datum, och många är från 1990-talet och åren dessförinnan då Lennart Hovelius var läkare i Tre Kronor och Anders ”Pudding” Weiderstål samtidigt var materialförvaltare.

Hovan, som han kallas, hade kommit till Gävle 1966 för att börja jobba på sjukhuset här. Han följde med kollegan Bo-Johan Norlén, som var Brynäsläkare, på ishockey och blev genast intresserad och dessutom Brynäsanhängare.

När Bo-Johan flyttade till Uppsala 1972 fick Hovan frågan om han ville ta över hans roll i Brynäs, och det ville han gärna. Han blev genast populär i laget och god vän framför allt med den legendariske Lennart ”Tigern” Johansson, som under någon säsong både spelade i Brynäs och var coach för B-landslaget Vikingarna.

Tigern behövde ha en läkare med på matcherna och inte minst på turneringar ute i Europa, och 1973 tog Hovan det uppdraget också.

Med hjälp av sitt glada humör blev han uppskattad även i Svenska Ishockeyförbundet, och 1987 blev han så läkare för Tre Kronor. Då var bollen i rullning på allvar. Eller kanske snarare pucken.

Det visade sig ganska snart att både Pudding och Hovan hade en outsinlig fantasi när det gäller practical jokes, och killarna i laget – de där bistra typerna som åkte omkring och smällde på motståndare så fort de fick en chans – hängde mer än gärna på. Inte minst Uffe Dahlén var med på noterna, liksom Håkan Södergren och Anders ”Masken” Carlsson.

En klassiker är när Tre Kronor spelade en turnering i Norge och Pudding hade bokat tid för klippning på en elegant salong. Han kom på avtalad tid, slog sig ner och fick veta att man just denna vecka hade en fransk gästfrisör på plats. Han hette monsieur Simon, var mycket känd i Paris och skulle gärna ta hand om herr Weiderstål.

Ja, det lät ju alldeles utmärkt. En känd fransk frisör, bättre kunde det knappast bli.

Först skulle han förberedas. Frissan han pratat med placerade honom i en stol och satte igång med att schamponera och skölja och ha sig.

– Först var det jättevarmt vatten och sedan iskallt, har Pudding berättat. Det rann ner på skjortan, jag frågade vad hon egentligen höll på med. Men hon körde på bara, började gnida mig med en handduk både över håret och på öronen, och när jag såg mig i spegeln stod håret rakt upp.

Då kom monsiueur Simon in i rummet. En man med en präktig mustasch och basker.

– Han körde med några franska fraser, i alla fall lät det franskt, och satte igång att kamma och klippa och det var nära att han hade klippt mig i örat.

Det tog en stund innan Pudding anade att monsieur Simon egentligen var doktor Hovelius med kulor i munnen, men till slut insåg han att det handlade om blåsning.

TV3, som var på plats med ett kamerateam under turneringen, var också med på noterna och filmade hela händelsen genom ett hål i väggen.

Den inspelningen har plockats fram åtskilliga gånger och skrattats åt av flera årgångar landslagsspelare.

Men det är klart att den som utsätter folk för den sortens spratt löper överhängande risk att själv bli utsatt, och det blev Hovan.

Ofta.

Som en gång när någon hade ställt en hink sand i hans hotellrum. Han muttrade och tog tag i handtaget för att lyfta den ut i korridoren.

Det var han upptäckte att någon hade sågat bort bottenplattan i hinken.

Flera råkade ut för klassikern att få en ishink över sig när de öppnade toalettdörren, och Pudding fyllde åtskilliga skridskor med raklödder inför träningspass.

Men en gång räknade killarna ut vem som var skyldig, och då impregnerade de Puddings tandborste med rakvatten.

Det sved ganska ordentligt.

Under en turnering hade Hovan tagit med sig en deckare som han läste något kapitel ur innan han släckte sänglampan för att sova om kvällarna. Men när han efter flera dagar närmade sig det rafflande slutet upptäckte han att de 50 sista sidorna saknades.

Andreas Johansson var den skyldige den gången.