Grattis till en gammal sniper
Publicerad:
Peter Eriksson var en viktig del av Brynäs IF under hela 1980-talet men hade otur med timingen och fick sällan de största rubrikerna. Nu gör vi ett försök att reparera det genom att hylla Petta, som han kallades, dagen efter 65-årsdagen den 25 juli.
Att bli värvad av Brynäs på 1970-talet var nästan som en fribiljett till både SM-finaler och spel i Tre Kronor. Men då Peter Eriksson kom från Tierp i division II 1979 hade Tord Lundström och Lars-Göran Nilsson just slutat och Krobbe Lundberg hade valt att gå till Örebro. Den just avslutade säsongen hade varit sådär för den gamla mästarklubben, framtiden kändes något osäker.
Men ändå, att få komma till Brynäs var stort för en grabb som just fyllt 19 år. En dröm.
Nu blev det inte så mycket spel första säsongen, steget från tvåan till Elitserien var långt. Det blev visserligen SM-guld med Tigern Johansson som tränare, men Pettas åtta matcher räckte inte för att få någon medalj.
De tre följande säsongerna placerades han i Strömsbro och den nybildade sammanslagningen S/G 83 (Strömsbro/GGIK), men 1984 var Peter Eriksson tillbaka på högsta nivå. I åtta säsonger var han ordinarie i laget och en pålitlig poängmaskin. 86 mål och 68 assists på 324 matcher är inte illa. Mellan 1988 och 1990 var han också assisterande kapten och under sin sista säsong i Brynäs, 1991/92, förste lagkapten.
När det gäller meriter hade Petta otur. Han fick som sagt för få matcher för att bli mästare 1980 och återvände till Tierp 1992/93, samma säsong som Brynäs tog SM-guld igen. Bättre utdelning var han värd.
Gjorde han då något mer för Brynäs? Jo, han fick en son som förde familjetraditionen vidare. Namnet är Sebastian Enterfeldt.
Text: Ulf Kriström.
Foto: Bildbyrån.