Sara Grahn är Brynäs och landslagets målvakt. Med 218 landskamper, åtta VM-turneringar och två olympiader är hon meritmässigt i en klass för sig i Brynäs IF. Precis som att hon kapacitetsmässigt är i en alldeles egen division i klubblaget.

-Sara är en mycket teknisk målvakt, säger målvaktstränare Pecka Alcén. Hon har en riktig vinnarskalle och är otroligt träningsvillig.

Fystränare Magnus Ågren stämmer in i hyllningskören.

-Jättebra fysiskt tränad. Hon körde förra sommaren med A-laget och tränar ofta med J18 och J20. Jag räknar med att hon hänger på A-laget även under den kommande försäsongen.

Sara Grahn kom till Brynäs säsongen 2010 och har stadigt tagit steg framåt. Nu har hennes kontrakt löpt ut och något nytt har hon ännu inte erbjudits.

-Nej, jag har inte fått något kontraktsförslag ännu, berättar hon. Men det är ju mycket kring killarna nu så jag väntar och ser vad som händer. Jag trivs väldigt bra här och kan inte tänka mig att få det bättre någon annanstans.

”Ett till landslagsår. Ett till OS. Det vill jag”

Tjugoåtta år gammal har ändå en del tankar om framtiden börjat gro.

-Jag tänker lite mer på att det finns ett liv efter hockeyn. Så är det. Men just nu älskar jag det här. Någonstans har jag ju byggt upp mitt liv runt hockeyn så det skulle bli svårt att bara släppa det också rakt av. Och så älskar jag fortfarande att vara här nere i hallen och träna. Jag vet att jag vill satsa ett landslagsår till. Ett till OS. Det vill jag. Efter det har jag sagt att jag tar det som det kommer. Jag har liksom ingen plan heller på hur länge jag vill spela.

Hur det än är med det planerandet så ger Sara ett intryck av att vara säker på vad hon vill uppnå.

-Klart det inspirerar att höra av andra att man är bra. Men bra räcker inte. Jag vill bli bättre hela tiden. Det är det som sporrar mig. Som att kunna vinna något åt landslaget och verkligen känna att fan jag gjorde rätt. Nu har jag fallit lite på kvartsfinalerna i VM de tre senaste åren och inte kommit upp riktigt i den nivå jag vill. Så jag vet att jag har mer att ge, men jag måste få ut det också.

Vägen till målet att bli allt bättre och att bidra till att landslaget vinner medaljer i ett OS är mer träning. Något som Sara inte alls är främmande för.

-Jag var med hela förra sommaren och tränade med A-laget. Magnus och Pecka undrade om jag ville ta nästa steg och träna med herrarna och något sånt tackar man inte nej till när man får frågan.

{!A}

Men rent ekonomiskt är det ett kärvt läge för tjejerna som spelar hockey. Inte ens en spelare i Saras klass kan leva på sin sport.

-Det är väldigt liten ekonomi i tjejhockeyn. Jag får ett stipendium från Svenska Olympiska Kommittén två gånger per år. Det är jag jättestolt över, men annars är det ganska snålt. Men vi har ju ingenting som drar in heller. Vad det låter från Brynäs så kommer det att bli bättre. De tar steg för steg hela tiden och jag förstår ju också att man inte bara kan rusa framåt och lägga ner jättemycket pengar på oss. De har en långsiktig tanke och det är det viktigaste.

För att kunna vara med på A-lagets träningar på sommaren fick Sara göra en del förändringar.

-Jag fixade ett annat jobb och då kunde jag kombinera arbete med träning. Det fungerade bra. Och själva träningen var jätterolig. Det enda som var lite jobbigt var väl löpningen där jag hade svårt att hänga med. Men killarna var jättesnälla och det var liksom ingen skillnad på att jag var där.

Under säsongen har hon också tränat med J18 och J20. Ifjol vaktade Sara målet för J20-laget och spelade även en match med Oppala IK i division två. I den matchen var hon hundraprocentig. Noll mål insläppta.

-Den här säsongen har jag tränat med J18 och J20. Tanken var att jag skulle spela matcher men det fanns inte riktigt tid och utrymme för det. Det är jätteroligt och givande att spela med killarna. De skjuter så mycket hårdare och är tyngre och tuffare framför målet. Men man måste vila också för att kunna spela på topp, så då valde vi att jag skulle stå över matchandet den här säsongen och satsa på nästa istället.

”Innerst inne är han en riktigt snäll och go gubbe”

Pecka Alcén, som tränat en rad toppmålvakter och dessutom är Norges målvaktstränare, är den som lägger upp träningen. De har arbetat tillsammans under sju säsonger nu och Sara gillar den lite tuffa stil med stenhårda krav som Pecka står för.

-Pecka är otroligt bra. Vilket driv han har. Han skäller en del men innerst inne så är han en riktigt snäll och go gubbe som bara vill målvakternas bästa. Han hörs och använder hårda ord när det är något han inte gillar. Ibland stänger jag bara av och nickar med huvudet och ser ut som att jag förstår.

Fystränare Magnus Ågren har hjälpt Sara med att bli alltmer vältränad och därmed minimera riskerna för skador.

-I år har jag inte haft några skador alls. Mycket beror det på att jag är mer vältränad. Annars har det varit lite höfter och ljumskar och sånt. Det blir lite extra slitsamt under slutet av säsongen. Det är inte mycket vila man får med alla träningar och matcher. Men nu ska jag ska vila en och en halv vecka sedan får jag ett program av Ågren att använda till killarna drar igång igen.

”Vi behöver mer publicitet och synas mer. Det är jätteviktigt”

Till nästa säsong vill Sara Grahn gärna se att fler går och ser när Brynäs spelar i SDHL. Det finns anledning till att göra det anser hon.

-Klassen på SDHL har blivit bättre. Lagen har fått in importer som gör ligan mycket roligare att följa. Det är jämnare i toppen. Bara det att Djurgården vann guldet den här säsongen visar på det. Ligan utvecklas riktigt bra men vi behöver mer publicitet och synas mer. Det är jätteviktigt.