• Huvudsponsorer

Brynäs julläsning del 1: Linus Fernström

22 december 2017 17:46
Herr

Brynäs bjuder på julläsning i två delar. Idag Linus Fernström och i morgon Drew Miller.


Är du trött på julhandel och knäckok? Är granen klädd och tomtegröten klar? Då är det säkert dags att stressa ner med lite julläsning från Brynäs IF.

Möt de två färskaste nyförvärven Linus Fernström och Drew Miller. Låt Linus berätta för dig varför han blev ishockeymålvakt och hur det kommer sig att han minns den artonde januari 2013.

Vem är den bästa ishockeyspelare Drew Miller någonsin spelat med? Och vad gjorde han i Skottland? Det och en hel del annat om dessa två Brynässtjärnor får du veta i ett par längre artiklar med start idag.

Först ut är Linus Fernström. En ganska nybliven pappa från Stenungsund som gick från en ganska anonym tillvaro i hockeysverige till rampljuset i Brynäs IF på bara ett par dagar. Den tjugosjunde oktober blev han klar för Brynäs. Dagen efter vaktade han målet i bortamötet mot Färjestad.

-Jag hann inte tänka så mycket. Det var direkt in i matchspel och jag hade inte spelat match på sju månader och inte varit mycket på is heller. Det var bara att köra på. Att få ett kontrakt med Brynäs som är en av de finaste och mest klassiska klubbarna var förstås stort, säger Linus.

-Det är väldigt skönt att vara tillbaka i den här vardagen. Match, träning, målvaktsträning. Det har jag saknat mest när jag varit hemma och tränat själv. Det här att träffa folk i omklädningsrummet och allt sådant. Det blev väldigt mycket matcher i början vilket var jättekul samtidigt så kände jag att det här och det där behöver jag träna på. När David kom in och storspelade var det perfekt att få skifta fokus och få lägga mer energi på träningen.

Att Linus skrev på för Brynäs betydde också att han fick föreningens karismatiske målvaktstränare Pecka Alcén att lyssna på.

-Det är alltid så när man får en ny tränare att det är en annan synvinkel och det är jättebra. Med Pecka så tycker jag att vi diskuterar mycket och det är inte så här ska du göra utan han säger något och så testar vid det. Ibland känns det bra och ibland så tycker jag att jag kan köra på som innan. Det är en process. Pecka och jag snackar samma språk.

Pecka Alcén snackar med Linus mellan ett par perioder i Gavlerinken.

Linus är en reslig kille. I strumplästen når han aktningsvärda 196 centimeter. Drar han på sig ett par skridskor bär det iväg ytterligare en bit.

-Det finns inte så många målvakter med min längd. Det är väl kanske bara Linköpings Jonas Gustavsson i Sverige. Det är klart att det är en del puckar som träffar mig extra i sådana situationer när man inte hinner reagera och det bara handlar om att täcka så mycket nät som möjligt. Men sedan är det så att en lång muskel är långsammare än en kortare så man blir ju lite långsammare. Men det får man jobba med på gymmet och så. När det gäller reaktionen så handlar det mycket om att vara avslappnad. Att inte spänna sig. Det gäller att ha tålamodet att ge sig möjligheten till en snabb reaktion.

Magnus Ågren är Brynäs fystränare och han hjälper Linus med att komma i god form. "Det gäller med en lång kille att anpassa övningarna. Man får ändra lite när det gäller benböj och annat. Och kanske undvika övningar som belastar ryggslutet för mycket. Sedan är det så att långa muskler ställer krav på större styrka" säger Magnus.

-Fysträningen är väldigt olika lag från lag. Vissa lag kör så att man ska lyfta så mycket som möjligt och vara så trött som möjligt. Här är det en tanke bakom allting. En plan från Magnus Ågrens sida och det är skönt att kunna lita på honom. I början kändes det svårt att bara lägga allt i armarna på någon annan men det har jag gjort och det har varit bra. Jag känner mig pigg och fräsch på isen och det är ju det som räknas. Det känns kanon.

Men hur kommer det sig att man väljer att bli ishockeymålvakt? Det måste ju finnas enklare sätt att göra sig illa på. En hockeypuck är hård och kan komma farandes i långt över hundra kilometer i timmen.

-Jag började som utespelare när jag var sex år. Sedan efter ett år så var det min tur att testa på att stå i mål under någon cup som vi hade. Då tyckte tränarna att jag var bra på det där. Du ska fortsätta att vara målvakt. Då när man är sju år då tar man det bara och sedan dess har jag varit målvakt. Fast egentligen varför det blev hockey vet jag inte. Det har bara blivit så. Farsan har spelat, men inte på någon högre nivå. Jag testade på lite olika grejor men har alltid tyckt att det varit kul med ishockey.

-Det är väl egentligen missarna som kan göra ondast. Om de skjuter och inte siktar eller någon styrning eller så. Det kan ta lite illa men det gör ont på utespelarna också när de täcker skott. Man vänjer sig och det byggs upp genom åren att det blir hårdare och hårdare. Det är väldigt mycket mentalt att vara målvakt. Jag skulle säga att det är 70-30 mentalt. Sedan är de trettio procenten väldigt mycket träning. Men när det är dags för match är det ändå till stor del mentalt.

Vilken typ av spelare är svårast för en målvakt att möta? Linus borde veta efter att ha spelat i flera olika lag i olika ligor.

-Matt Duchene spelade i Frölunda under lockouten. Jag mötte honom visserligen inte för vi var i samma lag men han var svår. Han hade skills. Alla toppspelare på den här nivån är svåra. Framför allt tror jag att det handlar mycket om tålamod för de som gör många mål. De vågar hålla i pucken det där lilla extra och se vad målvakten gör. Det behöver inte vara så hårt alla gånger bara pucken sitter i nät. Men man kan inte som målvakt hålla koll på hur olika spelare agerar. Annat än på straffvarianter då. Men annars får man spela som vanligt.

Colorado Avalanche stjärna Matt Duchene med både VM och OS-guld i bagaget.

Det har blivit spel i föreningar som exempelvis Karlskrona HK i SHL, norska Manglerud, HK SKP Poprad i KHL och Björklöven genom åren. Men den artonde januari 2013 är ett speciellt datum för Linus.

-Ja, det datumet kommer jag ihåg. Debuten i SHL eller Elitserien som det hette då. Jag spelade för Frölunda och vi vann mot Linköping med 4-3. Jag hade haft det där målet att spela en SHL-match. Det var ett mål jag satte när jag var arton år när jag flyttade hemifrån. Jag trodde att jag skulle vara nervös och allt sådant men på något sätt blev det så stort och jag hade jobbat för det så länge så det blev liksom jaha nu är det dags. Det kändes som att jag var i ett vakum på något sätt.

Linus blir hårt ansatt i Frölundakassen under ett möte med Färjestad.

Två utländska äventyr har det blivit. Först i Norge.

-Jag stod alla matcher utom en i Manglerud under en säsong. Jag kom från division ett och fick chansen i en högsta liga i Europa. Även om det inte var en av de bättre ligorna då så var det en jättebra chans att få spela mycket och alla högstaligor har ju någon form av kvalité. Det är ändå spelare på en hög nivå. Det var ett jättebra år för mig att få den rutinen att spela många matcher. Det var det första året jag var helt professionell och tränade på förmiddagar. Vi var nykomlingar det året och hade inte så mycket press på oss. Vi var tippad att komma sist men lyckades ta oss till slutspel. Det var ett framgångsår för klubben. Det var roligt att få vara med på den resan. Jag har också spelat i Slovakien. Jag ska inte säga att jag åkte dit på vinst eller förlust, men jag då hade spelat några år i SHL och ville testa något annat. Jag visste inget om ligan eller laget heller. Men de lät bra när vi pratades vid i telefon men när jag kom dit var det lite kaos med det mesta. Det var mycket att saker skulle ske i morgon men det hände ingenting så jag lämnade Poprad ganska omgående. Jag ångrar inte att jag åkte dit och är en erfarenhet rikare.

Match mellan Karlskrona och Brynäs i oktober 2015. Daniel Mannberg, då i tröja 31, försöker överlista Linus. Fernström har alltid spelat i tröja 35, men i Brynäs blev det nummer 39. "Jag hade inget med det valet att göra. Men David har ju 35 och jag fick väl ta det nummer som var ledigt helt enkelt"

Det finns en sak som Linus ångrar lite grann men också ett mål som han fortfarande siktar mot.

-Jag kan ångra i efterhand att jag inte satte ett högre mål från början för när jag väl nådde målet att spela en SHL-match blev det ganska tomt ett tag. Nu har jag ju nått mitt mål. Vad händer nu då? Men sedan ställde jag in siktet på att spela högre upp och det är NHL. Det kan jag säga är fortfarande målet. Sedan förstår jag att jag är trettio år och det är långt dit. Men jag ser ingen anledning att inte ha det som mål. Det är det som driver mig varje dag. Fast det är ju inte så att jag går och tänker på det dagligen eller ens någon gång i veckan men någonstans så finns det där i bakhuvudet. Men jag fokuserar bara på det som händer just nu och jag kan absolut tänka mig en fortsättning i Brynäs till hösten.

Som för så många andra ishockeyspelare är Linus jul- och nyårstid fylld av matcher, resor och träningar.

-Till julafton hinner vi hem till Stenungsund och åker hit igen på juldagen. Så jag hinner med lite jul. Det är så det är i den här branschen och inget att säga om. På annandagen är det hemmamatch mot Färjestad.

Jul- eller nyårshelg har ingen större betydelse rent arbetsmässigt för en elitspelare i ishockey. Utrustningen ligger framme och väntar även då inför träningar och matcher.

Mellan jul och nyår spelar Brynäs borta i Karlskrona och sedan den trettionde december hemma mot Örebro. Linus har nyårsönskningarna klara för sig.

-Nu när man blivit pappa så är det att dottern får vara frisk. Sportsligt så är det att vi kan fortsätta med den uppgång vi haft under de senaste matcherna. Alltid vill man bli bättre men kan vi hålla oss på den här nivån ser det bra ut.