Han var tidernas bandyfynd i bandystaden Bollnäs. När tränarna och ledarna såg honom på isen såg de ut ungefär som uppköparna från Madrid när tjuren Ferdinand hade blivit stucken av ett bi. Vilken stjärna han skulle bli!

Men de blev lika snuvade som matadoren på julafton. Bandylöftet Kjell Larsson gillade att spela ishockey också, och han blev upptäckt av den tre år äldre Lars-Åke Sivertsson när de spelade i IK Warpen, hockeyklubben som envist kämpade för att bryta bandykulturen i Bollnäs. Sivertsson såg precis som bandyledarna att Kjell var en extrem talang – och när Breit Hellman från Brynäs IF åkte ner till Växjö för att värva Lars-Åke (som spelade i Öster 1959-60) fick han veta att det hemma i Bollnäs fanns en liten kille som hade förutsättningar att bli något alldeles extra som hockeyspelare.

Det är tveksamt om någon Brynäsledare hann se Kjell spela innan Breit åkte upp med ett kontrakt. Det var inget större åtagande att värva spelare på den tiden, det kostade ingenting utöver möjligen en slant till moderklubben. Så om unge Larsson, som förresten kallades Pipis, inte skulle leva upp till förväntningarna skulle han helt enkelt bara ställas utanför laget och så var det inte mer med det.

Brynäs hade våren 1960 avancerat till division I, som var högsta serien då, efter tre år i tvåan. Nu hade Thure Wickberg och hans medhjälpare bestämt sig för att det fick vara nog med det där harvandet, nu skulle det satsas på ett lag för hela 1960-talet.

De tyckte visserligen att de hade en bra trupp inför återkomsten i ettan. 15-16 spelare, det räckte ju bra till två målvakter, ett par-tre backar och två kedjor. Ett par reserver dessutom, fast det var lite lyxigt eftersom skador var ganska sällsynta.

Kjell Larsson hade just fyllt 16 år, så han var en framtidsinvestering. En glad och trevlig kille var han också, skulle passa bra in i gänget.

När vaktmästarna på gamla Isstadion spolat upp den första höstisen ville Brynästränaren Arne Backman och resten av ledarstaben förstås titta lite närmare på den där ynglingen.

Ja, det blev en ny tjuren Ferdinand-effekt. Grabben var ju en attraktion, han måste in i laget så snart som möjligt. Det där med värvningar var fortfarande något nytt. Brynäs hade ingen erfarenhet av att ordna bostad och jobb eller utbildning åt nya spelare.

Sivertsson gjorde sin militärtjänst på I14, så i hans fall var det inga problem än så länge, men hur skulle de göra med Kjell Larsson? Mamma och pappa uppe i Bollnäs ville naturligtvis inte släppa iväg pojken vind för våg.

Jo, lösningen blev att han blev en av Gävles första pendlare. Brynäs kostade på sig att köpa tågbiljetter de dagar det var träning, det vill säga ett par kvällar i veckan, och till matcherna.

Investeringen gav kanske inte någon omedelbar avkastning, högsta serien i ishockey var en tuff miljö redan då, men Kjell fick ändå en hel del speltid. Och den 18 januari 1961, då Brynäs förlorade borta mot Bofors med 5–4, gjorde han sitt första mål. Som 16-åring blev Kjell Larsson målskytt i svensk ishockeys högsta serie. Varken han eller någon annan kunde ana det då, men det är fortfarande ett rekord i Brynäs IF:s historia. Ingen annan har än så länge gjort mål vid en så späd ålder (läs hela lista av unga målgörare i slutet av artikeln).

Det gick bra för Brynäs. Bättre och bättre säsong för säsong. Och Kjell Larsson blev allt framgångsrikare med åren. 1960-61, debutsäsongen, gjorde han tre mål. 1961-62 gjorde han 15 mål.

1962-63, säsongen då Brynäs på allvar stack upp och utmanade Djurgården och de andra storklubbarna, gjorde han 19 mål. Han spelade högerforward med Håkan Wickberg som center och oftast med veteranen Hasse Eriksson till vänster. Och nu var det slut med pendlandet, Kjell Larsson hade blivit Gävlebo.

Hösten 1963 kom även bland andra Tord Lundström till klubben. Herbert ”Hebba” Pettersson var tränare, och i samråd med lagledaren Bosse Hessel och den informelle ledaren Lennart ”Tigern” Johansson (center i A-kedjan) bestämde han sig för att sätta in Tord som vänsterforward i den så kallade B-kedjan med Kjell och Håkan.

Det blev succé, minst sagt. De kompletterade varandra till hundra procent – playmakern Wickberg, tuffingen Lundström och virvelvinden Larsson. Och det var Pipis som var målfarligast av alla i laget den säsongen med 19 mål, därav åtta på sju matcher i slutspelet.

På totalt 21 matcher under säsongen gjorde denna kedja 53 mål – och då har vi ändå inte koll på hur många backmål de var inne på. Statistiken var inte särskilt utvecklad på den tiden. Det var långtifrån bara B-kedjans förtjänst att Brynäs tog sitt första SM-guld den säsongen, men nog hade de stor del i det.

{!A} Kjell Larsson är Brynäs yngste målgörare genom tiderna och han var bäste målskytt 1963-64 då klubben tog sitt första SM-guld.

1964-65 blev det inget SM-guld för Brynäs. Och Kjell Larsson var inte riktigt sig själv, han hade tappat lite speed och koncentration och gjorde inte ens hälften så många mål som säsongen före trots att det hade tillkommit sju omgångar i slutspelet. Så när den så kallade pollenkungen Gösta Carlsson i Ängelholm ville ha honom i sin elitsatsning med Rögle kämpade Brynäs inte emot.

Det hade nog också att göra med att de fått fram en perfekt ersättare i Stefan ”Lill-Prosten” Karlsson, som direkt klev in på Kjells position och gjorde det mycket bra.

Tyvärr blev tiden i Rögle inte så lyckosam, och efter ett par år där flyttade Kjell Larsson till Västerås och spelade först i Skultuna och sedan i Västerås IK. Han avslutade sin karriär 1975-76 med några matcher hemma i Bollnäs.

Kjell Larsson dog 1997, bara 53 år gammal, och mer eller mindre bortglömd i hockey-Sverige. Men de som lärde känna honom kommer aldrig att glömma en härlig kompis.

{!B} Många av B-kedjans anfall hade samma mönster. Håkan Wickberg, centern, spelade ut till Tord Lundström som hittade Kjell Larsson framför mål. Eller hittade Wickberg, som i sin tur spelade fram Larsson.

Här är de yngsta målgörarna

Många tonåringar har fått chansen i Brynäs och tagit den. Många har gjort mål vid späd ålder också. Morgondagens Brynäsare är föreningens ungdoms- och juniorverksamhet men också Brynäs IF:s framtid och själ. I nutid finns hela 46 stycken aktiva hockeyspelare i SHL, Hockeyallsvenskan och i NHL, alla med ett ursprung i Morgondagens Brynäsare. Här är hela historiska listan med spelare som nätat i högsta serien innan de fyllt 19 år.

Kjell Larsson 16 år 302 dagar 18 januari 1961

Jens Lööke 17 år 169 dagar 27 september 2014

Conny Silfverberg 17 år 244 dagar 6 november 1976

Patrik Erickson 17 år 248 dagar 16 november 1986

Marcus Westfält 17 år 272 dagar 9 december 2017

Virus Lindberg 17 år 292 dagar 4 november 1962

Elias Lindholm 17 år 301 dagar 29 september 2012

Nicklas Bäckström 17 år 306 dagar 26 september 2005

Håkan Wickberg 17 år 313 dagar 13 november 1960

Tomas Sandström 18 år 26 dagar 30 september 1982

Oskar Lindblom 18 år 39 dagar 13 september 2014

Lill-Janne Eriksson 18 år 64 dagar 20 november 1974

Ulf Jonsson-Tunong 18 år 70 dagar 26 februari 1976

Calle Järnkrok 18 år 99 dagar 2 januari 2010

Lill-Prosten Karlsson 18 år 100 dagar 20 december 1964

Krister Bergström 18 år 112 dagar 7 december 1975

Jakob Silfverberg 18 år 136 dagar 26 februari 2009

Christian Djoos 18 år 165 dagar 18 januari 2013

Patrik Andersson 18 år 169 dagar 25 januari 1987

Pär Djoos 18 år 172 dagar 30 oktober 1986

Johan Larsson 18 år 174 dagar 15 januari 2011

Jonathan Carlsson 18 år 209 dagar 2 mars 2007

Simon Bertilsson 18 år 223 dagar 28 november 2009

Lucas Carlsson 18 år 227 dagar 27 januari 2016

Adam Masuhr 18 år 234 dagar 10 januari 2002

Stefan Klockare 18 år 235 dagar 20 januari 1991

Tord Lundström 18 år 244 dagar 3 november 1963

Kristoffer Jobs 18 år 249 dagar 6 januari 2001

Leif Gustafsson 18 år 300 dagar 10 december 1972

Nicklas Danielsson 18 år 330 dagar 2 november 2003

Mats Näslund 18 år 346 dagar 12 oktober 1978

FOTNOT: Bland 19-åringarna som gjort mål för Brynäs är det en som sticker ut. Han heter Niklas Wikegård och var 19 år och 175 dagar då han gjorde mål mot MoDo den 24 februari 1983.