Silfverbergarna – en Brynäsfamilj utöver det vanliga

Historien om familjen Silfverberg börjar egentligen i Finland. Där bodde Tore och Ethel Silfverberg ända tills de som så många andra finländare lockades till Sverige, då industrin blomstrade här efter andra världskriget.

De hamnade i Hofors och etablerade sig där. Sönerna Jan-Erik och Conny trivdes bra både i skolan och i vardagslivet, och allra bäst trivdes de på ishockeybanan. Båda visade stor talang, och backen Jan-Erik fick mycket speltid i Hofors IK i division II redan som 16-åring säsongen 1969-70.

Han spelade också i pojk- och juniorlandslaget, ofta tillsammans med Skellefteåpojkarna Martin Karlsson och Krobbe Lundberg.

1971, då han just fyllt 18, kontaktades han av Breit Hellman. Skulle han kunna tänka sig att spela i Brynäs?

Jo, det var ju smickrande. Men på den tiden var man inte myndig förrän man fyllt 21, och föräldrarna var inte så pigga på att låta honom bo i Gävle ensam. Ändå var de förstås eld och lågor över att grabben skulle få spela i Sveriges bästa lag.

Det hela resulterade i att hela familjen flyttade till Gävle, och även om det innebar en del extraarbete för Breit och de andra Brynäsledarna så var det värt mödan. Särskilt eftersom de visste att lillebror Conny, då bara tolv år gammal, också var en exceptionell talang.

Janne tog omedelbart en ordinarie plats i Brynäs. Och inte nog med det, han blev svensk mästare redan första säsongen och utsågs till Årets junior i Sverige.

Han spelade då i samma backpar som Stig Östling och säsongen därpå med Börje Salming. Sedan flyttade Börje till Toronto, och då fick Janne spela ihop med nykomlingen Stefan Persson.

Alla dessa blev landslagsmän direkt, och både Börje och Stefan hamnade ju i NHL. Ett bra betyg till Jan-Erik Silfverberg, eller hur?

Själv höll han en lägre profil och var framförallt en tillgång i defensiven. NHL-klubbarna var för det mesta ute efter mer offensiva krafter, men Detroit Red Wings såg hans talang och hörde av sig.

Något NHL-kontrakt blev det inte. I stället blev Janne landslagsman 1974 då Sura-Pelle Pettersson var förbundskapten.

Under sin aktiva tid tog han fyra SM-guld och ett silver. Han blev dessutom VM-silvermedaljör 1977 och lagkapten i Brynäs under slutet av karriären.

Lillebror Conny hade under de första åren på 70-talet verkligen utvecklats på olika nivåer i Brynäs olika ungdomslag. Han hade också en ledande roll i TV-pucken då Gästrikland vann 1974. Ja, så framträdande var han att han utsågs till turneringens bäste forward.

Brynästränaren Tommy Sandlin hade följt Connys utveckling noga och tyckte hösten 1976 att det var dags att han fick känna på hockeyn på riktigt hög nivå. Det blev 14 matcher i grundserien och till och med en slutspelsmatch för grabben. Han klarade sig utmärkt, gjorde sex mål och fick en hel del uppmärksamhet i pressen.

Ännu fler rubriker blev det efter slutspelet. Sverige vann U18-EM i Västtyskland, Conny gjorde nio mål och utsågs till bäste forward i konkurrens med bland andra Mats Näslund.

Bra start för en lysande karriär. Conny spelade sedan på högsta nivå ända till 1989, blev svensk mästare 1980 och spelade åtta A-landskamper. Märkligt nog blev han inte uttagen till Tre Kronor säsongen 1984-85 då han vann Elitseriens poängliga med 24 mål och 30 assists på 36 matcher.

1989 flyttade Conny till Skåne och avslutade karriären med ett par matcher i Rögle. För första gången sedan 1971 fanns det då ingen Silfverberg i Brynäs laguppställning.

Det skulle dock bli ändring på det. 2005-06 fick Jan-Eriks 15-årige son Jakob spela några matcher i J18-laget. Följande säsong var han ordinarie i laget, men fick också speltid i J20. Han var också med i fyra olika landslag – U17, U18, U19 och U20 – inom loppet av tre säsonger och spelade A-lagshockey i Brynäs innan han fyllt 18.

Karriären påminde så långt en hel del om farbror Connys, och en annan parallell att båda blev svenska mästare vid 21 års ålder. För Jakobs del hände det 2012 då han bar Brynäs på sina unga axlar och vräkte in 13 mål i slutspelet. Ett rekord som står sig än idag. Bland de där fullträffarna fanns framförallt Jakobs så uppmärksammade och avgörande mål mot Skellefteå i sjätte finalen.

Därefter upphörde likheterna. Jakob lämnade Brynäs redan säsongen därpå för spel i NHL, och därför har det inte funnits någon Silfverberg i laget sedan dess.

Frågan är om det kommer någon mer. Connys grabb Joel har lagt ner hockeykarriären och Jakobs bror Joakim håller till i division 3 med GGIK.

Det man närmast kan hoppas på är att Jakob återvänder från Nordamerika innan han lägger ner hockeyn. Det har förekommit spekulationer om det.