Adventskalender lucka 11 - Då gjorde det ont att bli matchhjälte
Publicerad:
Man skulle utan att ljuga kunna påstå att Conny upptäcktes av Brynäs redan som liten knatte. Hofors IK hade 1971 fått fram en 18-årig back, Jan-Erik Silfverberg, som flera storklubbar ville ha men som valde Brynäs.
Men det fanns en hake. Mamma Ethel ville inte att sonen skulle bo ensam i Gävle med alla frestelser runt varje gathörn, så det hela slutade med att hela familjen flyttade dit. Brynäs ordnade med bostad och jobb åt föräldrarna, och lillebror Conny kom med på köpet.
Det hade Breit Hellman, som ansvarade för värvningarna, inget emot. Han hade från säker källa – ledarna i Hofors IK – fått veta att tolvåringen Conny var minst lika talangfull som storebror och såg till att Brynäs ungdomsledare tog hand om grabben.
Det visade sig vara en god investering. Conny utvecklades snabbt, debuterade i A-laget som 17-åring och kom med i alla grader av juniorlandslag. Där spelade han för det mesta ihop med Timrås supertalang Mats Näslund, och när Mats 1978 värvades till Brynäs hamnade de förstås i samma femma.
Säsongen därpå hade ATG gått in som huvudsponsor för Elitserien. Varje klubb fick presentera tre spelare som skulle avlönas av ATG och få möjlighet att träna på heltid. Brynäs valde Conny Silfverberg, Mats Näslund och Anders Dahlin, som då även han hade värvats från Timrå. Den trion spelade ihop under större delen av säsongen och alla tre bidrog i hög grad till att det blev SM-guld efter en spännande finalserie mot Västra Frölunda.
Conny gjorde visserligen bara ett mål i de fem finalmatcherna, men det avgjorde den tredje. Efter full tid var ställningen 4–4, men nästan 16 minuter in i förlängningen styrde han in 5–4 och gav Brynäs ledningen i matchserien.
Det var dock ingen särskilt raffinerad styrning. Janne Asplund sköt från blå linjen och träffade Connys knä. Pucken ändrade riktning och grundlurade Frölundas målvakt Benny Westblom (Hedesundagrabben som spelat SM-final med Brynäs fem år tidigare).
Conny Silfverberg står för evigt inskriven i historieböckerna som målgörare, men han kan inte förneka att han gjort ett par hundra snyggare mål.
– Det gjorde faktiskt lite ont, sa han nästan skamset till pressen efteråt.
Text: Ulf Kriström.
Foto: Gefle Dagblad.