En äkta brynäsare fyller 85

 Så tänkte lagledarna Bosse Hessel och Arne Backman, men Hasse hade andra planer. Han tränade som en besatt och hade kanske en helt annan glöd än Åke.

Hasse blev nämligen snart nog förstemålvakt och behöll den rollen till 1968 då Wille Löfqvist värvades – som tänkt andremålvakt bakom Hasse. Då upprepades historien, fast omvänt, men Hasse Dahllöf tjänade ändå föreningen i mer än tolv säsonger som spelare. I dag fyller han 85, och det vill vi verkligen fira.

Hasse blev mer och mer given som förstemålvakt i Brynäs i början av 1960-talet. Till och med när stjärnmålvakten Heimo Klockare värvades 1963 och orsakade blodstörtning hos många GGIK-ledare var Hans Dahllöf självskriven som förstaval i målet. Snabb både med klubba och puck och med ett säkert spelsinne utvecklades han till en mycket kompetent målvakt.

Han var med och vann Brynäs IF:s första, andra, tredje och fjärde SM-guld, men samtidigt fick han mer och mer ansvar på jobbet och fick resa en hel del. Det var inte alltid lätt att hinna hem till träningarna och ibland inte ens till matcherna.

Hasse var polis, och jobbet var naturligtvis viktigt. Så när Heimo hade flyttat från Gävle och Wille Löfqvist kom med i gänget blev det naturligt för Hasse att prioritera att jaga bovar. Han var nöjd med att Wille fick spela de flesta matcherna, och säsongen 1971/72 blev hans sista med gänget.

Trodde han.

Men inför en seriematch mot Malmö hösten 1992 uppstod en situation då tränaren Tommy Sandlin av olika skäl plötsligt stod där med en enda målvakt samma dag som matchen skulle spelas. Han behövde snabbt hitta en reserv, och första tanken var förstås att be Wille Löfqvist ställa upp. Han var visserligen 46 år men rätt vältränad – och det handlade ju ändå bara om att sitta på bänken. Förhoppningsvis.

Men av någon anledning hade Wille ingen möjlighet att hoppa in, så han måste säga nej. Fast när han senare fick frågan varför han tackade nej så fann han sig som vanligt blixtsnabbt:

– Jag vet inte hur man gör när man är reserv.

Då fick Tommy i stället ringa till Hasse, 52 år gammal. Och han var lyckligtvis ledig den kvällen, så han svarade ja.

Mats Näslund spelade i Malmö på den tiden, och när han åkte ut för att värma upp och fick syn på sin gamle vän Hasse i full matchutrustning höll han på att trilla baklänges.

– Jag trodde det var ett skämt, sa han. Jag hade aldrig sett honom på isen och visste på ett ungefär hur gammal han var. Det var ett helt osannolikt möte.

Det hela slutade lyckligt. Hasse behövde inte ställa sig mellan stolparna, men insatsen var ändå ett gott bevis för hans klubbkänsla. Den var verkligen genuin – då han växte upp och började spela var Brynäs IF fortfarande ett lag för killar som växt upp och bodde på Brynäs. Det skulle ju komma att förändras radikalt under hans tid i laget, men han hade inga problem med att acceptera det.

Brynäs vann SM för elfte gången 1992/93 då Hasse Dahllöf gjorde sitt uppmärksammade inhopp som reservmålvakt, men hans speltid räckte inte för att få någon medalj. Däremot är han fortfarande känd som den äldste som registrerats som spelare i en elitmatch i svensk ishockey.

Säsongen därpå tog Hasse på sig rollen som lagledare och behöll den i tre år. Men han har alltid funnits till hands när klubben behövt hjälp – och det gäller i minst lika hög grad hustrun Britt, som i hur många år som helst bland annat ansvarade för service till spelarfruarna under alla hemmamatcher.

Text: Ulf Kriström.

Foto: Lennart Olofsson/Arkiv Gävleborg.