2010-02-08
MoDo Hockey - Brynäs IF 4-1 (0-1, 1-0, 3-0)
Period 1
0-1 08.59 Andreas Dackell SH
Period 2
1-1 23.24 Dan Hinote (Marco Tuokko, Hannu Pikkarainen) EQ
Period 3
2-1 40.50 Niklas Sundström (Hannu Pikkarainen, Peter Forsberg) PP1
3-1 47.19 Marco Tuokko (Josh Green, Tomas Mojzis) EQ
4-1 56.04 Peter Forsberg (Hannu Pikkarainen, Markus Näslund) PP1
Skott: 47-21
Utv.min: 10-28
Publik: 5993
Domare: Sören Persson, Anders Ahlström, Leo Takula
Matchrapport
Sveriges bästa lag efter jul (och för övrigt twenty-four-seven) möter Sveriges mest medialt uppmärksammade lag i en klassisk, och definitionsmässigt nyinstiftad, 12-poängsmatch! Det gick väl sådär…
Motivation slår klass brukar det ju heta och tyvärr underströk detta kvällens drabbning när Brynäs inkasserade sin första förlust någonsin i Fjällräven Center. Ett historiskt nederlag!
Matchen inleddes i ett publikfriande tempo där hemmalaget snabbt visade att man var lite småsugna på en trepoängare. Redan under det första bytet vaskades ett par farligheter fram men siktet var inte riktigt kalibrerat ännu. Det tog nästan fyra minuter innan matchens första avblåsning kom och så långt hade domartrion en bekväm dag på jobbet. Sedan började det roliga.
Efter hemmalagets romläggning tog de vitskrudade tag i taktpinnen (varför skriver jag det här egentligen…ni vet ju hur det gick!) och satte press på Modo och deras uppspel. Tyvärr drar Kahnberg på sig en onödig utvisning i egen zon och en viss oro för Modopress infinner sig. Pressen direkt på tekning uteblir dock och istället snor sniper-Dacke pucken och lyckas med en soloprestation kränga in pucken bakom Malek i hemmakassen. Med facit i hand kan vi med objektiva Brynäsögon vara glada över att målet videogranskades. På så sätt fick vi jubla två gånger men tyvärr var därmed kvällens kvot uppnådd!
Några läsare kvar?...Ok då…
Modo försöker revanschera sig för det snöpliga och oväntade missödet men Brynäs håller ut. Snart får dock hemmalaget en ny chans att briljera i powerplay men även detta läge äts upp och vi får dessutom lite hjälp på traven av en purken Josh Green som motvilligt tar emot en tvåminutare.
Detta resulterar i ett kort pp för Brynäs och vi vet ju att detta är något som vi kan. Ny nätkänning? Tryck i anfallszon? Precisionspassningar över centrallinjen (att sport kan hitta så coola uttryck för att beskriva vanliga diagonalere…)? Nä…saknaden efter Ove Molin var stor bland de 5993 åskådarna och inte minst bland fåtalet Brynässupportrar. Det här var inte vår kväll.
Innan periodpaus lyckas Granis prata till sig en 10-minutare och strax därefter visar matchens gigant att även solen har fläckar som går att putsa bort. Puck-out och ett boxplay väntar inför andra rundan.
Vi förlorade, det vet ni väl?
Ok…andra perioden inleds med att vi trycks tillbaka något men det nämnda boxplayet sköter vi galant. Drygt tre minuter in i perioden blir vi dock, till följd av tveksamt agerande i egen zon av flera lagdelar, kraftfullt tillbakatryckta (ut med pucken!) och slutligen får vår keeper se ett snärtigt skott passera på plockhandssidan. 1-1 och melodifestivalstämning i arenan. För övrigt anser jag att rätt låtar vann men Dolph var bäst!
Brynäs ges ett par möjligheter att kvittera genom numerära överlägen men återigen agerar vi som äggproducenter i denna spelform. Minuterna rullar på med halvchanser från båda håll. Norge och Finland gör upp i en tidig OS-final (?) och i sista minuten åker Brynäs OS-hopp ut för tripping samtidigt som det överlyckliga ”offret” för förseelsen åker på diving. Jag älskar hockey!
Jubla ska man inte göra för tidigt! Det uppenbara 3-mot-4-läget som vi kanske borde ha fått genom ovan beskrivna sekvens får vi ändå genom att Sunken, i besvikelsen över att en tydlig förseelse från hemmalagets sida inte renderar någon utvisning, petar på (slashar) en lättslagen Modoit i anfallszon. Inte så bra. Nu blir det 3 mot fyra i tredje periodens upptakt…
…och detta prekära läge klarar vi enkelt! Värre är det med den återstående utvisningen och knappt en minut in på perioden är hemmalaget i ledning. 2-1… Bittert?…Ja! …hängande huvuden?...Inte alls!
Brynäs försöker ta sig fram till lägen men idag var Modo hyfsat vassa i försvaret. Sett över hela matchen var Brynäs riktigt heta chanser lätträknade.
3-1 efter drygt sju minuter följt av ett antal Brynäsutvisningar punkterade hoppet om poäng denna kväll. Vi klarade visserligen ett tre-mot-fem-läge men när knappt fyra minuter återstod gjorde Brynäs sin ”plikt i nationens tjänst för framtida segrar” och lät Modos nr 21, i självförtroendehöjande syfte, sätta sista pucken för kvällen. Vi bjuder på den!
4-1, och i ärlighetens namn var det inte helt (bara lite…det svider i fingrarna) orättvist. Markström var kvällens lirare och räddade hela 44 skott mot Maleks ynka 20. Dessutom var Markans utflykter runt målburen riktigt underhållande och varför kan inte Alcén använda uppehållet till att utveckla detta ytterligare?
Nu väntar ett vakuum av sällan skådat slag. Tre veckor utan elitseriehockey! Hur ska vi få tiden att gå och vad ska kvällstidningarna skriva om under denna kalla period? Jag är väl knappast ensam om att längta till 27 februari då islossningen verkligen tar fart igen?
”Gävle är Sveriges huvudstad
Brynäs IF gör mig glad”
/Stefan, Övik